SfKBT-1200x675_edited.jpg
Screenshot%202020-02-03%2018.36_edited.p
cert1.jpg
Screenshot%2525202020-02-03%25252018_edi

©2019 by Zanna P Persson.

TEORI OCH
METODER

KBT - kognitiv beteendeterapi är en psykologisk behandlingsmetod som utgår ifrån ett vetenskapligt perspektiv på människors reaktioner, beteenden och känslor. De metoder som ingår i KBT är vad som visat sig effektiva i forskningsstudier. Fokus i behandlingen ligger i problem som finns här och nu. Det är vad du upplever och gör i olika situationer i ditt liv idag som är utgångspunkten. Samtidigt är din bakgrundshistoria också viktigt som en hjälp att förstå hur dina bekymmer uppstått och vad det är som hållit dem kvar till idag. Inom KBT tänker vi att kropp och själ hör nära ihop. Med det menar vi att fysiologiska aspekter (puls, blodtryck, andning, muskelspänningar, hormonella och biokemiska processer) hänger ihop med psykologiska aspekter (vad vi tänker, känner och gör). Fysiologin påverkar alltså våra beteenden, våra tankar och känslor och vice versa. Allt detta påverkas i sin tur av miljön som vi befinner oss i.

 

Behandlingen bygger till stor del på att du får nya erfarenheter i nuet, som successivt leder till ökad kompetens i vardagslivet, såväl känslomässigt som vad gäller konkreta beteenden. Hemuppgifter är grunden i KBT-behandlingar. Det handlar ofta om att identifiera vilka tankemönster och tankesätt du har när du mår dåligt och träna på bryta och förändra dessa tankemönster, att du gradvis får närma dig situationer som väcker obehag och att öva nya beteenden och förhållningssätt. Under behandlingen får du bland annat lära dig om dina symtom, sambandet mellan tankar och beteenden, feltolkningar av kroppsliga symtom, hur exempelvis hyperventilering trappar upp rädsla, hur du kan tolka kroppsliga signaler så att de inte hindrar dig från att göra det du vill, du får lära dig avslappningstekniker och vi arbetar med dina tankefällor.

 

Målet med en KBT-behandling är den konkreta förändring som du själv vill uppnå i ditt vardagsliv. Tanken är att du - genom ökad kunskap om ditt problem, förståelse för sambandet mellan fysiologi, känslor, tankar och beteenden och genom att få lära dig nya färdigheter uppnår de förändringar du önskar.

Effektiva KBT-metoder finns för många olika problem, särskilt för oro- och ångestbesvär som panikångest, tvång och fobier. Även depressions, stress och utmattningsbesvär kan behandlas med gott resultat med hjälp av KBT.  Klicka gärna på rubriken om du vill veta mer.

 
 

Schematerapi - utvecklad av psykologen och forskaren Jeffrey Young - är en vidareutveckling av traditionell kognitiv beteendeterapi, KBT. Schematerapi är både en teori och en behandlingsmetod. Teorin bygger på antagandet att brister i bemötandet av känslomässiga behov under vår uppväxt ger en känslomässig sårbarhet. Vi människor är olika redan när vi föds - vi föds med olika temperament och med olika fysiska och psykologiska arvsanlag. I schematerapin är vi särskilt intresserade av de känslomässiga behoven som vi också föds med. Exempel på sådana behov är att vi ska kunna lita på de människor som tar hand om oss, att världen ska vara någorlunda förutsägbar, att vi blir respekterade, förstådda och lyssnade till, får vara en del av en gemenskap och känna att vi är älskade som vi är, med fel och brister. 

Fokus i terapin är därför på dina känslomässiga behov. När dessa inte tillgodoses utan frustreras - när vi till exempel inte känner oss sedda eller förstådda, inte får vara med i en gemenskap, känner oss misslyckade eller skäms så upplever vj smärta och obehag. Upprepas sådan frustration många gånger under vår uppväxt så uppstår det vi kallar scheman (psykologiskt begrepp) - livsteman eller sår. Ett schema påverkar hur vi uppfattar en situation genom att verka som ett slags filter. När livet innehåller händelser som påminner om negativa erfarenheter som finns lagrade i våra scheman (tankar, känslor, minnen, kroppsförnimmelser) aktiveras olika förväntningar och vi kommer att ha en benägenhet att tolka vår omvärld efter inlärda mönster och bete oss därefter. Vi kan undvika eller fly rent fysiskt från det som känns obehagligt eller smärtsamt och vi kan också undvika genom att stänga av våra inre upplevelser, känslor och behov. Utan denna kontakt blir det svårt för oss att ta hand om oss själva på ett bra sätt, både psykiskt och fysiskt. Förmågan att skapa och bibehålla ömsesidiga och närande relationer blir också sämre. Vår motståndskraft mot påfrestningar i livet, t ex separationer, sjukdomar eller olyckor försvagas. Om vi inte har lärt oss vad våra kroppsliga och känslomässiga signaler och behov står för och hur behoven ska bemötas och tillgodoses på ett sunt sätt så blir vi begränsade känslomässigt, beteendemässigt och tankemässigt. Symtom kan utvecklas såsom ex nedstämdhet, ångest, utbrändhet, sömnproblem, värk i kroppen m.m. 


När du får hjälp att lyssna  till alla sidor inom dig, möta och ta hand om dina känslomässiga behov och kan välja situationer, aktiviteter och relationer som är ömsesidigt givande så brukar symtomen minska och efter en tid försvinna. Klicka gärna på rubriken om du vill veta mer.

SYSTEMTEORI

Systemteori är en teori som ser allt mänskligt handlande och mänskliga problem som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte kan förklaras av den enskilda individens inneboende egenskaper. Ett systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Vi påverkar och påverkas ständigt av vårt sammanhang och vi är alltid en del av en större helhet.

 

En metod som hjälper dig att uppnå ökad förmåga att leva vitalt och innehållsrikt, både i frånvaro av och närvaro av påfrestningar som ångest, smärta, stress och andra upplevelser av obehag. Det handlar om att ta reda på vad du vill med ditt liv och ta faktiska och konkreta steg (beteenden) i riktning mot dina mål. Klicka gärna på rubriken om du vill veta mer.

 

En metod som hjälper dig att möta dig själv med mindre självkritik och mer medkänsla och omsorg och genom detta minska ditt lidande i nuet och i framtiden. Klicka gärna på rubriken om du vill veta mer.